Man är ingen ungdom längre
Igårkväll så kom min revisor med fru över, och tanken var från början att det skulle blivit en fika och att vi skulle prata lite business och socialisera lite, för jag hade lite för mycket att göra den här helgen för att kunna avvara en hel kväll från jobb.
Med facit i hand så blev det precis så som jag inte ville från början, men jag är så otroligt nöjd att det blev just så i slutändan.
Min revisor och hans fru kom som sagt var över vid sju-tiden och en timme senare for vi ner och hämtade ut sushi från en av de lokala restaurangerna, och kvällen blev så mycket trevligare än jag hade föreställt mig, och tiden den bara for iväg, och inte förrän halv fem imorse kom vi i säng.
Här är ytterligare ett bevis på att det är så mycket trevligare att umgås med goda vänner än att jobba, och att man faktiskt måste avsätta lite tid till att leva också, något som jag med handen på hjärtat vet att jag är dålig på...
Den här morgonen, eller min morgon eftersom klockan nu har passerat normal lunchtid, så faller stora snöflingor så sakteliga utanför fönstret och raderar alla spår av grannens fall på isfläcken strax utanför vår bro som han gjorde imorse när han tog en sväng med hundarna.
Själv ska jag försöka ta mig ut och bära in lite ved, så att vi klarar den kommande vecka och jag har redan varit duktig och städat av diskbänken samt gått med soporna, så nu hägrar en hel del jobb att komma i kapp inför den kommande veckans strapatser. Det kostar att ligga på topp, men jag trivs faktiskt rätt bra med mitt liv just nu!
Vid tangenterna,
/C.