När klockan ringde vid halv åtta imorse var jag trött men vid gott humör. Jag tog mig upp och drog på mig blåstället för att ha en riktig fixa med huset-dag. Tanken var att vi skulle byta panel på södersidan idag, men jag hade lite små-pill, och förberedelser att fixa innan vi satte igång med det.
Vid halv nio-tiden kom Malins far förbi för att hjälpa till, och det är otroligt uppskattat. Han är inte bara duktig på det han gör, han är noga, snabb och har erfarenheten. Konstigt vore väl annars, då han jobbat som snickare i princip hela hans liv. Vi inledde direkt med en kopp kaffe innan vi satte igång med att riva panelen.

Det tog ungefär fram till lunch att riva panelen och göra allt grundjobb, för som vanligt så tillkommer det en massa oplanerat extrajobb när man gör en sån här sak. Vi fann till exempel att en del av väggen inte var tillräcklig isolerad, så vi fick komplettera lite. Jag hoppas att det i alla fall ska bli lite trevligare att få elräkningen i vinter nu...

Först efter en välbehövligt break med en mycket smarrig lunch bestående av chili-con-carne som min kära fru tillagat satte vi igång med att spika fast den nya panelen.

Många spikar blir det...

Gissa om min högerarm ömmar just nu..?
Först vi halv nio-tiden på kvällen, det vill säga ungefär tolv timmar senare var vi klara med panelen och kunde kapa den i rätt längd.

Så efter en minst lika supersmarrig korv stroganoff som min kära fru tillagat till middag började jag att röja och plocka in verktyg och skärp, men vid halv elva fick jag ge upp. Det är för mörkt så jag får helt sonika fortsätta imorgon.
Men det känns underbart att det största jobbet nu är gjort, och det är mest småpill och målning kvar, även om det förvisso lär ta ett par dagar i anspråk, så känner jag ingen stress. Jag har juh faktiskt semester... så ikväll lär jag somna trött men vid fortsatt gott humör...
Vid tangenterna,
/C.