Den första tiden ser det mest ovårdat ut och sen blir det så pass långt att det börjar att klia innan man är någorlunda i fas med där man vill vara. Det här med skägg är ett aber, och jag har en väldigt grov skäggväxt, vilket är bra i vissa läget, och mindre bra i vissa.
Jag har de senaste två veckorna sparat helskägg inför en eventuell filmroll som jag hoppas kunna få åta mig under våren, men nu åker det väck... ett enda drag med trimmern på kindbenet, från hakan och upp till örat, och jag har nått "the point of no return".

Det är lite konstigt hur fort man vänjer sig. Det känns tomt... men det känns ändå bra... det känns faktiskt mer välvårdat när man är rakad på kinderna, och jag är så pass utseendefixerad att jag gärna ger ett välvårdat intryck.
Visst är det knasigt när man tänker på det, att för en månad sedan var det julafton... Tiden går verkligen fort...
Vid tangenterna,
/C.